söndag 25 maj 2014

Ett vänstervarv

Så här i EU-valstider tänkte jag strunta i EU-politiken. Jag har svårt att hålla intresset uppe. Ja, jag har röstat, och därmed nog sagt.

Istället fortsätter tokvänstern att roa och entusiasmera.

Det började med första maj, där en revolutionär vänstergrupp som tågar till den smått lilaröda Smålands Nation får se några av sina deltagare inplockade av polisen. Revolutionärerna blir upprörda över att polisen tar lagar om maskeringsförbud på allvar, och kallar det en provokation. Och på provokationer måste man svara.

Svaret skulle vara festligt, om det inte var så sorgligt. Det anordnas en brytfest. En fest där några hundra festglada vänsterextremister bryter sig in i Stenkrossen, ett kulturhus för ungdomen i Lund, och vandaliserar utav bara helvete.

Alltså: här ungefär gick visst gränsen. Plötsligt får tokvänstern skit från alla håll. Vänsterpartiet skäller på dem. Kulturfolket som fått sina lokaler förstörda skäller på dem. Inte ens lokaltidningens kultursida står upp för sina gamla polare.

Sen, för att riktigt gnida in salt i såren, så får en av initiativtagarna till "festen" ett uppslag i lokaltidningen, där han visar sin totala brist på kontakt med verkligheten. Tyckte ni Sebbe Stakset var pinsam i Uppdrag Granskning? Välkomna till uppföljaren.

Har nu vänstern helt lämnat dessa gossar i sticket? Nej, inte riktigt. En Frank Lundgren, som skrivit en magisteruppsats om autonoma vänstern, tar dem i försvar:
"Det är skillnad på att kämpa för en etnisk svensk diktatur och för en anarkistiskt influerad direkt demokrati."
Det är rätt intressanta definitioner på demokrati han har, Frank Lundgren. Jag anser inte att det är direkt demokrati att förstöra kommunala byggnader för att polisen haffat en när man brutit mot lagen. Jag anser inte att det är direkt demokrati att spöa upp de som inte tycker som en själv. Demokrati var det jag ägnade mig åt när jag röstade idag. Inte särskilt sexigt, inte något som gör att min vilja drivs igenom överallt, men antalet knäckta näsor och skallben blir minimalt.

Sågningen är sedan total när tidningens krönikör Andreas Ekström i en artikel påpekar att vänstern har ett ansvar för sin antidemokratiska svans. Ni vet, sådant där som vi till höger brukar få höra med lite Breivik instucket, men nu riktat åt andra hållet. Att den som envetet upprepar att högern är hård och kall får ta ansvar för att högerpolitiker blir spöade. Att den som står på scen med Sebbe eller marscherar med AFA får ta på sig deras hat och hot.

Själv är jag ju egentligen inte särskilt glad i dylika nedsmetningar, då jag som höger utsatts för det tillräckligt. Men jag uppskattar konsekvensen. Om man skall kritisera högern för Breivik och skinnskalledåd, den höger som avskyr dessa, så får man även ge sig på den vänster som älskar att krama om revolutionärerna.

Ingen skugga på den etablerade vänstern, dock. De seriösa vänsterpartierna var tydliga med avståndstagandet. Sen får man väl hoppas att ungdomsförbunden är tydliga med att medlemskap i UV eller SSU är lika förenligt med deltagande i brytfester som bögknackande är med medlemskap i MUF.

Smålands nation, till sist. Enligt polisen hade det varit lite trafik från (närliggande) Smålands till Stenkrossen, där brytfesten hölls, med deltagare, ljudanläggning osv. Företrädare för nationen sa att de inte hade något med aktionen att göra, men att de inte är negativa till brytfester som sådana. Jag har en idé. Varför kan inte övriga studentorganisationer i Lund anordna en jättebrytfest på Smålands varje helg, där de krossar porslin och sanitetsgods? Så får vänstern pröva på sin egen ideologi. Lite som visselaktivisterna som trodde att de skulle få tala ut i media.

Så nu har jag lite hopp. Hopp om att några fler ur revolutionsromantiksvänstern äntligen ska se de autonoma som de pubertala ligister de är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar